tisdag 3 maj 2011

Vårbestyr

April 2010

Våren kom och allt kretsade alltmer kring vårt kommande bröllop. Vi började upptäcka vad som fanns i vår trädgård också, men fokus låg på planering och förberedelse för vår stora dag.

Björn och hans far klipper äppelträden.

Som snart stod i full blom!

Grannens magnifika träd sett från köket på övervåningen.

Vår fantastiska syren!

Björn ger sig i kast med det överväxta potatislandet. Tur vi fick låna pappas jordfräs!
I högra hörnet av landet syns plantorna vi fick med oss från vår kolonistuga i Kalmar. Vi kastade ner dem i väntan på anläggning av framtida rabatter.

Min lillasyster designade min bröllopsklänning. Först sydde hon en provklänning. Då den som synes är "lite" genomskinlig får ni endast se baksidan.

En egenhändigt ihopknåpad skylt till dagen D.

Vi gjorde snittarna till bubblet själva.

Den fantastiska lokalen! Jag hittade den på hösten innan jag flyttat upp från Kalmar, satt och surfade och hade turen att hamna på en cateringfirma som samarbetade med ägarna. Vi hade en difus dröm om att ha bröllopsfesten i en lada men trodde inte att det skulle bli möjligt. Ett sädesmagasin från 1800-talet var mer än vi vågat hoppas på!

Väl på plats vid Slattefors magasin utanför Linköping föll vi pladask. Här började tankar om ett utomhusbröllop ta form.

Rustik känsla med lite guldkant.

måndag 11 april 2011

Nedervåningen tar vid

Mars 2010

Nästa renoveringsprojekt var köket nere och matsalen som ligger vägg i vägg. Matsalens golv var inte så gammalt men vi gillade inte den hala tarketten något vidare. Vi hade dessutom kikat inunder och sett att det även här fanns brädgolv.

Tarketten åkte således ut men plasten som låg under fick ligga kvar som skydd så länge.

Vi hoppades såklart på fina undertak av spännpapp under takplattorna! Visst fanns det spännpapp...

men vi insåg att denna inte skulle gå att rädda, skadorna var alltför stora. Under pappen fanns ett glest brädtak där isolering i form av kol och sågspån rasar ner.
Så ny papp inhandlades. Ska bli spännande att se om vi lyckas med konststycket att spänna ett nytt tak... Tur att vi har så många bra böcker nu att luta oss mot.

I bildens vänstra hörn ses spår av en kakelugn. Vi kommer dock inte ersätta den, vi kommer att sätta in en järnspis i köket och förhoppningsvis blir det en ugn i vardagsrummet bredvid. Att elda i fler ugnar tror jag inte att vi mäktar med.

Spis i köket ja! Bakom ett skjul på tomten till pappas soldattorp, vid foten av Kinnekulle, stod i flera år en gammal järnspis som kasserats vid en omfattande renovering. Detta till min stora sorg. Jag påpekade (och skällde) på far min att han måste ställa in spisen. Den kunde han ju sälja. Men spisen blev stående, efter ett par år fick den ett litet tak av tegelpannor, men det var allt.
I vårat kök nere fanns den murade kåpan kvar men järnspisen var sedan länge borta.

Jag och Björn åkte förbi pappas torp en vinterdag och släpade den gamla spisen genom meterhög snö, nu skulle den få nytt liv! Men oj vad den såg ut! Många timmars jobb låg framför oss insåg vi, om den alls gick att rädda.


I köket började vi, nyfikna som vi är, med taket. Först dök vi på spännpapp.

Men det visade sig vara 3 lager spännpapp ovanpå... pärlspont! Vilken lycka! Spännpapp i kök känns nämligen inte lika lättskött som pärlspont och inte lika rätt heller.




Sen var det dags att riva ut den gamla inredningen. Den var från 60-talet gissar vi och i dåligt skick. Ranglig och eländig.

Det enda vi funderade på att bevara var under- och överskåpet längst till höger på bilden nedanför. De var äldre än övrig inredning. Men det visade sig att de satts på plats efter den invändiga tilläggsisoleringen av Tretex och var därmed inte original. Dessutom var luckorna yngre och skåpen inte i så fint så de rök de med till slut.

Under två skåp dolde sig en pigg matta. Men vi var mer sugna på trägolvet under.


Som sagt har husets alla ytterväggar tilläggsisolerats med Tretex någon gång efter 30-talet då materialet introducerades på byggmarknaden. Den hör till husets historia och gör nog huset lite mindre dragit, och får således sitta kvar. Därför vet vi inte vad som döljer sig bakom, vilket är lite retsamt för en nyfiken en som jag. Men innerväggarna har vi undersökt desto mer. I köket fann vi målad masonit bakom högskåpen, som troligen tillkommit samtidigt med Tretexen. Under den fann vi originalbeklädnaden, pärlspont!

söndag 14 november 2010

Vargavinter.

Dec 2009- mar 2010

Vintern 09/10 var den kallaste och vitaste vintern på mycket länge. Det var inte bara ett elände i form av dyra elräkningar och skottning tills ryggen värkte. När vi behövde en paus från renoveringen njöt vi av riktig svensk vinter.





Astrid höll sig mest till gångarna vi skottat och drömde om våren.

Astrid och Björn leker fånga snöboll, Astrid älskar det!


Vi matade fåglar, en hare och tre rådjur hela vintern.

Tyvärr trivdes rådjuren så bra så de stannade kvar tills tulpanerna började knoppas...

När jag var ledig promenerade jag genom skogen ner till sjön.




Testar fiskelyckan.

Skidtur med fiske och korvgrillning.





Till sist kom våren i alla fall...

... och det började bli dags för oss att ägna vår tid till annat än renovering ett tag...






Uppåt väggarna!

Feb- mar 2010

Så var det då väggarnas tur att få lite kärlek. Ja och eftersom huset är gammalt och vint var det inte heller det lättaste att få ordning på dem. Under många lager tapeter döljer sig spännpapp även här. Vi misstänkte det eftersom väggarna "böljar" på många ställen. På ytterväggen har tretex satts upp någon gång i början av förra seklet, så där var underlaget jämnare.

Här syns spännpappen närmast plankväggen.

En bit av en bård.

Några av alla lager med tapeter...








Det finns egentligen tre alternativ när väggarna ser ut så här: Riva ner alla lager och börja om, vilket är enormt tidskrävande och då tar man även bort en del av husets historia. Att sätta upp renoveringsgips på väggarna är också ett alternativ. Eller att jämna till de värsta vecken och leva med att väggarna inte är helt plana och spikraka. Vi valde såklart att göra det sistnämnda. Att sätta gips kändes helt fel! Och nu i efterhand kan jag intyga att väggarnas böljning inte syns. Jag tycker inte att ett gammalt hus skall vara spikrakt, det vinda och sneda är ju en del av charmen. De spår som tidens tand orsakat hör till och ska synas.

I hörnet syns en av de största utbuktningarna. Mot kakelugnen har vi lagat revor som gick ända in i spännpappen, med makulatorpapper.



Hela biten hade lossat från murstocken bakom, jag limmade fast den med tapetklister och lade tryck på, tur man har lite fantasi!


Att välja tapet är inte lätt och vi velade länge. Vi plöjde tapetböcker och dammsög internet efter tapeter till sovrummet, men jag hade sett en som jag föll pladask för och kunde inte få den ur huvudet. Anledningen till vår tvekan var mönstrets storlek och alla färger. Vi var osäkra på om det skulle kväva oss, om vi tapetserade hela rummet, som vi tänkt.
Men till slut blev det ändå underbara "Golden Lily" av William Morris, passande nog ritad 1899.


Första våden, första gången någon av oss tapetserar. Lite nervigt!



Lön för mödan! Vi tycker att resultatet är fantastiskt och har inte ångrat oss en sekund!


I gästrummet bestämde vi oss efter noggrant övervägande att spara den befintliga 60-talstapeten. Vi resonerade som så, att blir det barn framöver kommer vi vilja tapetsera om ändå, vilket gjorde det onödigt i nuläget. Dessutom är den rätt cool!