Uppåt väggarna!

Feb- mar 2010

Så var det då väggarnas tur att få lite kärlek. Ja och eftersom huset är gammalt och vint var det inte heller det lättaste att få ordning på dem. Under många lager tapeter döljer sig spännpapp även här. Vi misstänkte det eftersom väggarna "böljar" på många ställen. På ytterväggen har tretex satts upp någon gång i början av förra seklet, så där var underlaget jämnare.

Här syns spännpappen närmast plankväggen.

En bit av en bård.

Några av alla lager med tapeter...








Det finns egentligen tre alternativ när väggarna ser ut så här: Riva ner alla lager och börja om, vilket är enormt tidskrävande och då tar man även bort en del av husets historia. Att sätta upp renoveringsgips på väggarna är också ett alternativ. Eller att jämna till de värsta vecken och leva med att väggarna inte är helt plana och spikraka. Vi valde såklart att göra det sistnämnda. Att sätta gips kändes helt fel! Och nu i efterhand kan jag intyga att väggarnas böljning inte syns. Jag tycker inte att ett gammalt hus skall vara spikrakt, det vinda och sneda är ju en del av charmen. De spår som tidens tand orsakat hör till och ska synas.

I hörnet syns en av de största utbuktningarna. Mot kakelugnen har vi lagat revor som gick ända in i spännpappen, med makulatorpapper.


Hela biten hade lossat från murstocken bakom, jag limmade fast den med tapetklister och lade tryck på, tur man har lite fantasi!


Att välja tapet är inte lätt och vi velade länge. Vi plöjde tapetböcker och dammsög internet efter tapeter till sovrummet, men jag hade sett en som jag föll pladask för och kunde inte få den ur huvudet. Anledningen till vår tvekan var mönstrets storlek och alla färger. Vi var osäkra på om det skulle kväva oss, om vi tapetserade hela rummet, som vi tänkt.
Men till slut blev det ändå underbara "Golden Lily" av William Morris, passande nog ritad 1899.


Första våden, första gången någon av oss tapetserar. Lite nervigt!


Lön för mödan! Vi tycker att resultatet är fantastiskt och har inte ångrat oss en sekund!


I gästrummet bestämde vi oss efter noggrant övervägande att spara den befintliga 60-talstapeten. Vi resonerade som så, att blir det barn framöver kommer vi vilja tapetsera om ändå, vilket gjorde det onödigt i nuläget. Dessutom är den rätt cool!